onsdag 25 maj 2011

Tropea II

Jag vaknade utvilad kl.07.30 och hörde fåglarnas sång. Underbart =) Jag märkte snabbt att jag var den första att vakna. Nyfiken över hur det såg ut utanför gjorde att jag tassade försiktigt och stängde båda dörrarna till sovrummen. Jag öppnade ytterdörren betydligt mer högljutt än menat men familjen fortsatte sova.

Jag möttes av stora vida havet ett stenkast från vår lägenhet. Grönska, färggranna blommor, palmer, apelsin- och citronträd överallt. Och om jag inte tog fel så var det en hydda i parken framför med grästak och nätväggar med papegojor i. Vilket jag senare märkte att jag hade sett rätt.
Det var bättre än vad jag hade kunnat tänka mig. Efter en snabb blick över området kunde jag konstatera att vi säkert har lägenheten med den bästa utsikten över havet. De flesta (alla?) har också havsutsikt men jag tror att våran är lite, lite bättre ;-) Bakom hotellet reser sig ett stort berg och vägen slingrar sig fram och tillbaka upp för det.

Jag hörde en dörr som öppnades och sonen kikade ut. Dottern och maken sov fortfarande och efter att de fortfarande gjorde det efter ett bra tag så väckte vi dem med våld ;-)

Efter vi gjort i ordning oss gick vi till restaurangen och åt frukost. Frukostbuffén imponerade inte på oss så vi bestämde oss för att äta i lägenheten övriga dagar. Vi fick bord vid fönstret som kändes som att den låg nere på stranden. Utsikten var makalös =)
Men med barn så blir allt lite mer stressat och kladdigt än vanligtvis. Dottern blev klar tämligen fort. Sonen smulade över halva restaurangen och spillde sedan röd apelsinjuice över den beigea fina duken. Jaja, bara att be om ursäkt och le med önskan om förlåtelse. Jag sa till maken att DE kanske betalar OSS för att vi INTE ska äta där mer....haha...så de slipper allt kaos och kladd...haha...
Men det var absolut ingen fara, personalen sa att det var okej. Frukosten för barnen bjöd de på.

Högsäsongen har inte börjat ännu så personalen är väldigt tillmötesgående =) De frågade innan vi åkte hit om vi ville ha ett bättre rum, vi får använda internet gratis (eg 20Euro), barnens frukost är gratis (eg 8 euro per person och dag) och om vi vill skjutsar de oss till en affär en bit här ifrån gratis. Perfekt! =)

Hotellet är som en resort. Allt är gjort för att man ska ta det lugnt och att allt ska vara så smidigt som möjligt. Det finns restaurang, pizzeria i trädgården, mini-market, bar, poolområde, dykkurser, massage och golfbilar som personalen använder på området. Och så använder man inte pengar här. Vi har ett kort som registreras då vi äter eller köper något och åker bil till och från flygplatsen. Sedan betalar man alltihop i en klumpsumma då man checkar ut. Allt för att det ska vara så enkelt som möjligt. Jag misstänker att det kan vara för att man lätt äter, dricker och handlar mer än i vanliga fall bara för att man inte ser några pengar försvinna. Men jag är på min vakt ;-)


Efter en stund vid poolen gick jag och frågade i receptionen var närmsta större affär låg och fick utpekat på en karta. Min följdfråga var om man kunde gå dit. Med fötterna?, frågade han mig då och såg mycket frågande ut. Jag tror han tänkte på det nästan lodräta berget man ska ta sig upp för. Han berättade att när det inte är sol så kan de skjutsa oss dit. Vi ska säga till och så kör de oss omgående. Gratis! Sen kommer de tillbaka den tid man vill eller så väntar de tills man är klar. Vilken service =)

Efter en dusch och ombyte bestämde vi oss för att åka till affären för att fylla kylskåpet. Bilen kom fortare än vad jag trodde. Färden utan bilbälten gick ännu fortare. Upp för berget for vi och jag försökte hålla i sonen som var överlycklig att sitta framlänges och utan bilstol. Jag fick inte hålla i honom. Efter en stund var jag mycket glad över att vi inte gick för det var betydligt längre än vad jag hade trott och vägen var superbrant.

Inne på affären började sonen kräkas. På sig. Och på maken. Han hade troligtvis blivit åksjuk och jag förstår honom. Jag och dottern försökte klara inköpen själva och det gick bra.

Då vi kom hem somnade sonen och dottern gick för att leka. Maken, den galningen, tyckte att det lodräta berget bakom var perfekt att springa i så där sprang han upp och ner till benen knappt bar honom längre. Han fick tyvärr veta att hotellet inte har något gym så han höll till i lekparken där han gjorde sina övningar. Jag har sagt åt honom att han i fortsättningen får gå 20 meter bakom oss så ingen tror att den där galningen som hänger i lekställningen och gör chins är med oss ;-)

Jag blev tyvärr inspirerad av hans hurtiga träningspass så jag sprang även jag i backen upp och ner många gånger. Haha...eller nej det gjorde jag definitivt inte. Jag blir trött av att åka bil i backarna ;-) Men jag gick en långpromenad på stranden =) Och det var jobbigare än vad jag trodde för sanden är så porös att man sjunker ner i sanden för varje steg man tag. Vissa steg försvinner foten i sanden. Men det var härligt att gå och titta på havet samtidigt =) Jag lyckades plockade fina stenar till barnen trots mitt tempo och när jag kom tillbaka till hotellets strand möttes jag av min underbara familj =) De stod och kastade stenar i vattnet och där hamnade alla mina omsorgsfullt utvalda stenar också. Barnen tyckte att det var perfekt att jag hade fler stenar att kasta i (dock är hela stranden full av stenar så det var ingen brist där direkt) ;-)

Vi lagade pasta Carbonara och vi åt på verandan och tittade ut över havet. Resten av kvällen tillbringade jag och maken där tillsammans med en flaska vin. MYS =)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar