Medan jag packar det sista har jag bett barnen att leka på dotterns rum. Eller rättare sagt, sagt åt dem att de måste vara där efter de sprungit runt högljutt runt mig så jag knappt visste vad jag hette ännu mindre vad som fanns kvar att packa. Maken har jobbat natt så han ska försöka sova i allt oväsen också.
De gick in tillsammans och av skratten att avgöra så har de haft riktigt roligt. Men så var jag tvungen att gå in där en snabbis och fick då förklaringen till deras stora lycka. De har hällt ut indianpärlor (heter de så?) över hela golvet. Det kändes som att gå på en spikmatta då jag gick in och vände.
Efter att snabbt visat att det inte var önskvärt så sa jag åt dem att städa. Och det är bäst att de skyndar sig för annars missar vi planet. Snällt, jag vet, men annars kommer de inte städa.
Nu är det bara bråk. "Mamma" skriks mer nu än under övriga veckan sammanlagt. De skriker och japp, nu slåss de också. Det är ju konstigt att de har roligt då de ställer till det men annars ska de bråka...
Det roliga är att de inte visar mig att de bråkar. Dottern som skrikit mest där inne kom precis ut hit, jätteglad och berättade att hon kommit på en bra idé. De ska använda sopskyffeln för att det ska gå fortare. Sprang tillbaka in med den och så fort hon stängde dörren så hörde jag hur de började bråka igen.
Haha...de är för sköna mina små älsklingar =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar