Mitt sällskap för kvällen hade oturen att få ryggskott under dagen så hon fick ställa in kvällen för sin del. Och som jag har kämpat under dagen med att hitta någon annan som ville följa med men ingen kunde med så kort varsel. Jag var ledsen men valde att försöka sälja biljetterna istället men inte heller det gick. Så då bestämde jag mig för att gå själv. Det kändes verkligen inte självklart. I tanken kändes det konstigt och nästan lite jobbigt om jag ska vara helt ärlig. Men det ska mer till för att stoppa mig från att se Cookies n Beans live. Jag bestämde mig för nästan ett år sedan att utmana mig själv i de stunderna som uppkommer och det känns lite jobbigt. Jag ska göra det ändå för det blir jättebra i slutänden. Jag vet det. De gånger jag gjort det så har det blivit riktigt lyckat så idag gjorde jag det igen. Trots mina känslor gjorde mig osäker så gick jag ändå och det är jag glad över. Jag har haft så otroligt roligt. Jag har klappat händer och diggat med så hela stolsraden har gungat =)
För de är så galet bra. Deras ljuva stämmor gör att jag bara vill ha mer. Om jag älskade dem innan jag åkte dit i kväll så är det ingenting mot hur mycket jag älskar dem nu. Deras glädje fyllde hela rummet och omfamnade mig och jag ville att det aldrig skulle sluta. Jag gick därifrån med ren glädje i hjärtat =)
Jag bara måste ha med ett klipp med dem också så du får höra vad fint de sjunger =)
Okej, ett till också ;-)
Vi klappade in dem två gånger efter de var klara och ena gången sjöng vi tillsammans med dem. Hela salen som främst var fylld med personer 60+ sjöng för fullt högt och tydligt. Riktigt härligt =)
Nu ska jag sova och den här kvällen har en plats i mitt hjärta =) De kommer till Nyköping i augusti med Peter Jöback och då ska jag se dem igen, det har jag bestämt nu =)
Om jag ska summera kvällen med ett ord blir det..... UNDERBART!!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar