"Mamma, mamma, MAMMA!!!" Sonen ropar från tvättstugan och jag springer dit. Puttar upp den halvt stängda dörren och kikar fram. PANG! Dörren i en hård smäll rakt i ansiktet. Sonen hade inget uppsåt utan tänkte väl bara smälla igen dörren med all sin kraft men fy tusan vad ont det gjorde.
Det är verkligen inte ofta jag gråter men det gick inte att hejda, tårarna rann. Aj, aj, aj...
Huvudvärken och bulan fick jag på köpet. Så ont som det här gjorde vill jag inte tänka på hur fruktansvärt ont det måste göra då sonen ramlar och får sina STORA bulor i pannan. Min är en droppe i havet mot hans men det enda den insikten gör är att jag får ont i mamma-hjärtat också över hans tidigare bulor.
Så idag är jag lite extra känslig...haha...och tycker lite synd om mig själv...haha...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar