De blonda lockarna föll

Det var dags att klippa dotterns hår. Tyvärr! Det var långt, riktigt långt. Då håret var fuktigt nådde det ända ner till rumpan vilket inte var en fördel enligt dottern. Hon ville ha kort hår. Till AXLARNA!!! Jag var i chock. Jag minns då jag själv valde att klippa av mitt långa hår på mellanstadiet till en page som var så modernt då. Den upplevelsen har färgat resten av mitt livs val av frisyrer. Dvs långt hår jämt ;-) Aldrig i livet att jag skulle ha kort hår igen, aldrig. Så när nu dottern hade det önskemålet rös jag med hela kroppen.
De allra flesta är riktigt fina i kort hår men JAG vill inte ha det och jag vill inte heller att dottern ska ha det enbart på grund av min erfarenhet.

Jag tänkte att vi tar en bit i taget så jag greppade saxen och började klippa. Det jag tyckte räckte höll dottern inte med om så det blev en bit till. Sen var hon nöjd. Skönt. Då slapp det bli axellängd på det =)

Hon är så otroligt nöjd och hon tycker att hon inte ser ut som sig själv ;-) Haha...lilla stumpan. Hon tycker att det är världens skillnad och visst jag klippte 15-20cm åtminstone men den reaktionen hon förväntar sig att kompisarna och personalen på dagis kommer ha tror jag kommer utebli tyvärr. Just med långt hår så märker ingen om man klipper av det. Jag vet själv då jag (inte jag utan frisören) varje gång klipper 15cm och det är ingen som märker det...haha.. Fast för min del är det lugnt, mig gör det inget att ingen ser det men för dottern var det tydligen viktigt.

Lycklig

Stolt

Så kan jag passa på att visa hur dottern såg ut då jag hämtade henne igår från dagis...

En dagiskompis hade rivit henne i ansiktet bara för att de hade olika åsikter =(  Det bubblar i mig då jag får veta sådant här. Tur för honom att jag inte var närvarande då det hände för då hade jag berättat vad jag tycker om saken och jag hade inte varit glad. Det här är nämligen inte första gången han skadar henne... Mitt lilla hjärta!