Syster

Vilken lycka! Min syster är på bättringsvägen och har nu kunnat lämnat intensiven för en vanlig vårdavdelning. Visst har hon ont fortfarande men inte på långa vägar som hon har haft tidigare. Jag försökte ringa henne förut men hon svarade inte så jag vet inte exakt hur hon mår men alla framsteg är fantastiska känner jag =) Bara en sådan sak att hon faktiskt KAN prata i telefon. Tidigare fanns det inga planer i världen att hon kunde det, inte för att mobilen fick vara på då hon låg på intensiven men ändå.

Samtidigt finns ändå en oro att det kan vända igen eftersom det har gått upp och ner men nu håller vi tummarna för att det fortsätter i den här riktningen.

En sten har lyfts från mitt hjärta och jag hoppas att min hjärnverksamhet kommer igång under dagen. Det är så otroligt uttröttande att vara så orolig och samtidigt känna att hjärnan verkligen inte hänger med. Det är konstigt hur kroppen fungerar. När det blir jobbigt så stänger den av, mamma har känns precis likadant sedan min syster blev sjuk.

Jag återkommer när jag vet mer.

Jag vill tacka Dig så otroligt mycket för alla uppmuntrande ord och tankar på min syster och vår familj både här och på facebook. Det värmer! Jag har förmedlat allt till min syster men jag tror att de första hälsningarna inte riktigt gick in då hon var så sjuk men jag ska berätta allt för henne igen nästa gång jag träffar henne =) Tusen tack för att Du har varit så gulligt mot oss i detta! Tack!