Tänk vad olika en morgon kan se ut mot en annan. Igår hade jag ångan uppe så innan klockan var 9 hade jag klätt på barnen, frukost ätits, borstat hår och tänder, sonen som hade kletat filmjölk i håret hade duschat, jag var sminkad påklädd och klar, sängarna var renbäddade, tvättmaskinen klar med sängkläderna och torktumlaren igång, jag hade dammsugit hela huset, diskat och alla leksaker som låg utspridda i hela huset hade jag plockat ihop och lagt i barnens rum. Allt innan kl.9. Underbart! Vilken start på dagen, vilken energi!
Idag...hm...klockan är EFTER 9 nu och det enda som gjorts idag är att jag har bytt blöja på sonen och att han och jag har ätit frukost. Ingenting annat! Vilken start på dagen, vad hemskt. Jag vet ju att detta innebär att jag inte är klar med allt på väldigt länge och då är klockan rätt mycket. Fy vad trist, dagen känns så förstörd på något sätt.
Men man ser hur olika det kan vara. Igår var jag så nöjd och kände att vilken bra rutin jag kommit in i, för jag trodde verkligen att jag skulle göra samma sak idag. Det blev lite tvärt om istället visst. Men jag skyller på sonen. Om jag fick sova om nätterna och/eller på morgonen så skulle jag orka sätta fart. I morse blev jag istället fast i soffan med honom halvt medvetslös. Det var inte förrän kl.8 som hjärnan vaknat ordentligt.
Kanske ska jag sätta fart nu istället för att låtas nedslås att den här dagen inte började lika bra som gårdagen. Om jag gör allt extra fort kanske det inte tar allt för lång tid. Om jag nu kan göra det fortare, vill säga. Min vanliga takt är att jag springer, helt seriöst, runt i huset och gör allt. Inte för att jag egentligen har bråttom men stressad är jag alltid. Vi får se om det går att göra snabbare...ett litet test eller utmaning så här på fredags förmiddagen...
Klara, färdiga, spring....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar